Puss i påsk

Dagens promenad vid Vivesholmar gav hopp om varmare tider. Dragkedjan i jackan åkte ner och vantarna glömde jag kvar vid cykeln, bara det, att jag glömde vantarna...Fantastiskt!

Hoppas ni har förhoppningar om en fin påskhelg. Själv ska jag arbeta och tjäna grova pengar... Eller... Grova och grova är väl att ta i... Arbeta ska jag i alla fall. Men innan dess blir det släktmiddag och  ridlektion. Måste ju ha balans här i livet mellan nytta och nöje. Då helst med övervikt på det sistnämnda! 

GLAD PÅSK PÅ ER GOTT FOLK! 

Var nu lite lagom rädda om er, ni vet... 

Snälla flickor får aldrig kyssa vackra pojkar och vise versa!

En förvissning om att kroppen fungerar

Djupvik en vacker vårdag

Får kasta in en ny header med lite vårkänsla, kan det bara hjälpa så...

Annars så har springskorna varit på i dag. Det sker alltför sällan, men i alla fall minst en gång i veckan, att jag unnar mig en löparrunda, trots att kroppen knirrar och knarrar.

Jag måste förvissa mig om att inte lederna rostat ihop, att hjärtat kan slå jättefort och att lungorna kan svida och bränna.

Den stora frågan i dag var broddar, eller inte broddar? Jag valde det sist nämnda, allt för att locka fram vårkänslorna. Om det var rätt val? Ja... Bitvis i alla fall. 

Livselixir

Så här vitt och fint har Molla och Monika det i sin hage idag på Gannarve Gård.

Hoppning på programmet igår kväll, ja gisses, hur roligt kan man ha det egentligen? 

Hålla i manen och åka med, lätt som en plätt när man sitter på världens snällaste Masja.

Om det finns en regel att vuxna bara får ha, säg 10 poängs roligt varje vecka, då brände jag 520 poäng av rolighet i går kväll, på en enda timme!

Vilken tur att jag blev övertalad att åka med till stallet för 2½ år sedan. 

Jag som var rädd för hästar.

Att jag vågade!

Det måste ha med min dåliga självbevarelsedrift att göra?!

Omgärdad av förstående, vänliga och kloka människor har jag närmat mig dessa fantastiska djur, 

och nu kan jag inte tänka mig att leva utan deras närhet.

Ni förstår, det är som ett livselixir.

Tänk er noga för innan ni närmar er en hästhage,

den suger tag i en, släpar in en och sedan hittar man inte ut igen.

Eller...

Man vill inte hitta ut.  Så fantastiskt är det!

Mina oskrivna regler.

Är det någon mera än jag som börjar misströsta över vårt kylslagna väder?

Jag har som regel att inte "ärg" upp mig över saker som jag inte kan påverka, och dit hör ju vädret, men nu börjar det kännas motigt.

Så funderar jag på detta med att ge upp, att kasta in handsken en gång för alla, att inse att det är förspilld kraft och tid. Så svårt det är när man i själ och hjärta vill att något ska bli bra.

För övrigt så har jag varit i stallet i dag och i kväll är det bi-kurs. Man har inte roligare än man gör sig... Det är också en regel jag har!

Veckan som gick

Ett bi på min vintergäck, viktigt pollen för biets överlevnad.

Oj, oj... Här händer det inte alltför mycket. Det beror på att det händer desto mera i mitt liv in real om ni förstår.
Tiden liksom bara rinner iväg och för det mesta har jag det underbart roligt och bra.

Den här veckan har burit med sig två kurstillfällen med bina. Förstår ni hur intressant det är!!! Jag blir mer och mer betagen för varje tillfälle.
Så har jag naturligtvis varit på Gannarve, det är liksom en livsnerv för mig. Hästarna, människorna, doften som dröjer sig kvar i mina kläder och... i min bil... påstår en del. Det är ingenting som jag märkt något utav... En del människor är så känsliga!

Jag har ridit min älsklings-Bark... Tjurskalle-Bark! Gör så lite... Jag älskar honom med tjurskallighet och allt. I nöd och lust ni vet...

Så har jag varit med dottern på ortopeden för operation av ett skadat knä. Åh så ledsna vi var när vi gick därifrån. Så tråkiga besked... Men, ibland finns inget val, man får acceptera, bita ihop och använda sin ilska och envishet för att ta sats och dra vidare i livet. Det som inte dödar, det härdar!

Ja, så har jag hunnit vara på gympa och springa ett par rundor. Nu börjar en härlig tid för en löparglad själ!

Och tro det eller ej, men jag har faktiskt arbetat också, hur otroligt det är låter.

I morgon är det söndag, då blir det innebandy med mannen. Endre spelar kvartsfinal och naturligtvis ska vi vara där och stötta Gotlands bästa innebandylag!

Tänk så mycket roligt det finns att sysselsätta sig med...

Bisurr.

Det surrar av bin i mitt huvud.

Biodlarkursen är över förväntan, det enda problemet är att jag vill ha svar på tusentals frågor nu, och de handlar inte om binas antenner och cirkulationssystem! Möjligen kan det vara så att jag har gått händelserna lite i förväg, som vanligt...

Idag har jag rekat platser där det kan passa sig att ställa en bikupa, eller två, trots att vädret knappast har inbjudit till uteliv. Att jag bäddat in björnbärsbusken i väv känns som ett riktigt beslut, räddas vad som räddas kan undan dessa kyliga vindar.

För övrigt så är brysselkålen bra på gång och paprikan har äntligen grott, nu väntar jag bara på physalisen. Det blir nog vår i år också, vi ska bara bli lite prövade först!

Helgen som gick.

Söndagkväll, plopp sa det så var helgen slut, och då började min helg redan i onsdags! Märkligt...

Jag har hunnit rida tre gånger, beskära äppelträden, städa, baka, tvätta hur många tvättar som helst, hälsa på mina kära föräldrar, göra morotsjuice och morotsmarmelad (mums!).

Jag har hunnit äta två äpplen och därmed var den allergiska reaktionen ett faktum, så nu sitter jag här fullproppad med allergimedicin och ångrar mitt tilltag bittert.

Jag har varit stalldräng två förmiddagar och övningskört med dottern, jagat extrapriser på ICA och Konsum som en äkta kärring och läst min läxa från biodlarkursen flera gånger. 

Jag såg en snabbis på Skavlan (innan jag somnade) och konstaterade att Britt Ekland förstört sitt vackra ansikte, jag har varit på ortopeden med dottern och fått tråkiga besked.

Ja... Tänk så mycket som kan hända på bara några dagar... Inte undra på att jag tycker tiden går fort!