Nu gror mina växthusgurkor.
Inte för att jag har något växthus, utan för att jag odlade växthusgurkor under söderväggen i spann förra året, och det gick utmärkt. Varför ändra på ett vinnande koncept?
Det är något visst att se ett litet frö gro. Varje dag inspekterar jag mina sådder, nyfiket stirrar jag ner i den svarta jorden på span efter det minsta tecken på grönska.
Det är roligt att plantera ut på våren och underbart att skörda, men jag tror nog ändå att det bästa av allt är att få se de små fröna gro.
9 kommentarer:
Ja det är som att varje litet satt frö som tittar upp blir en representant för liv och livskraft.
Varma vårsolshälsningar! :)
Jag tror dig....
Växtkraftenn är verkligen enorm! Lycka till med vårbruket.
Visst är det härligt att få dra igång med vårbruket! Jag lär nog inte kunna hålla fingrarna borta från fröpåsarna i år heller....
Det är som med födslar, dom första små tecken på liv är fantastiska. Hoppas vi får en fin frilandsgurkodlarsäsong (hur många poäng får jag för det ordet?)
Lycka till med dom små charmtrollen:)
Jag brukar ha tomatplantor på altanen. Men jag fuskar liiite. Köper färdigsådda och halvuppvuxna plantor... :)
Å jag håller med!! Man blir som ett barn på julafton...vad kan det bli (ja,det vet jag väl för det mesta, men...)och hur ska det bli...??!! Sen händer det tyvärr alltför ofta att kattdamerna planterar om, och det brukar bli med mindre lyckat resultat. Sen om jag kommer så långt att det ska plantera ut, ja då brukar den första ivern ha gett sej och jag blir rätt less på allt ogräs...Men nu...nu ska det spira och gro!!
Ha det så gott!!
Kram
Åh, nu blir jag ocksp sugen att så nånting och se det växa! Det måste jag göra.
Det är något visst, helt klart. Vilka fina bilder.
Ha en fin kväll
Skicka en kommentar