Lisette har lämnat oss.

Din rödhårige vän tittar åt hållet du gick

ropar, utan svar.

Jag lägger pannan mot han hals

viskar

-Hon kommer inte tillbaka...

Lisette har lämnat oss, hon galopperar nu på de evigt gröna ängarna efter ett osedvanligt långt och kärleksfyllt hästliv.

Du fattas oss.

Min vän...

Tänker på dig idag, min goa fina Maja-vän...

Förgänglighet

Förgänglig, så känns våren i år.

Först ingenting, 

sedan ingenting,

så plötsligt,

allting.

I går fick jag ovett för något jag inte gjort, så irriterande det är!

Annars har rödbetorna grott och jordgubbarna blommar. Paprikan är utomhus liksom physalisen, de står nu under väv som klimatutjämning. Äppelträd, maskros och vit syren står i blom.

I eftermiddag har vi handledning på jobbet, kan behövas, för trots åratal av rutin och vana är vi ändå inga evighetskällor av energi att ösa ur.

Ska jag skriva något om hästarna också? Att de finns där, alltid, som solar i mitt liv och att jag red en underbar uteritt i går kväll i den ljumma majkvällen. Så rik jag kände mig.

Tack Anna för din generositet. Jag vill så gärna återgälda dig på något vis... Vad som helst... Fast helst inte gräsklippning eller fönsterputs ;)

Bi-läget och trädgårdslandet

Jag antar att vila, det kan jag göra när jag är död, därför ilar jag runt i livet och betar av arbetslistan med känslan utav att den inte är självpåfyllande trots allt.

På bilden ovan bygger jag pallar som bikuporna ska stå på. Eftersom jag är undersköterska och inte snickare blev målsättningen 3 F. Det vill säga Funktion Före Finish. 

I trädgårdslandet är morötterna på gång. Rödbetor och palsternacka borde dyka upp vilken dag som helst. Frågan jag ältar är om jag ska så gurkor och bönor, eller om jag ska vänta. I morgon tar jag beslut, möjligen sticker jag termometern i jorden, eller är det alltför seriöst?

Ekologisk gräsklipparvän.

Min ekologiske gräsklipparvän på besök i trädgården, tänkte att han kanske skulle gilla det saftiga gräset, och ja då, det var uppskattat. Det blir nog paus här fler gånger...

Bi-kurs

I morgon är det lördag igen, det betyder bi-kurs! Att det redan har gått en vecka sedan sist?! Jag fattar inte vart tiden tar vägen!

Här är lite bilder från förra lördagen då vi gjorde en "pedantisk vårundersökning" av bi-samhällena på Lövsta lantbruksgymnasium, där biodlar- kursen hålls i Komvux regi.

Vi räknade hur många ramar det var med bin, kollade om det fanns nyindraget pollen och nektar, hur många ramar det var med foder, hur många ramar det var med ägg och yngel och så letade vi efter drottningen.

Var drottningen omärkt fångade vi henne i en bur och så fick hon en färgprick på ryggen. Varje år har sin färg, så att biodlaren lätt kan ha koll på hur gammal drottningen är.

Blivande biodlare!

Hu vá svårt!

Klinteberget är färgat vitt och blått. Vackraste tiden... Underbara maj! 

Medlemmarna i Klintebergets framtid har gjort ett fantastiskt arbete. De har ryddat, fixat toaletter, grillplatser, en gunga och de korta motionsspåren är nu märkta med tydliga pilar. Klinteberget är värt ditt besök!

Själv har jag gjort en "att göra lista". Vet inte om det var så klokt, för nu läser jag på den där listan och känner mig stressad utav allt jag hittat på.

Att stressa bort denna underbara tid verkar korkat, jag får försöka mig på att göra lagom.

Hu vá svårt...

Och här var det nysått!

Nu börjar mina "kuvöser" ta plats i trädgårdslandet, till kisses stora förtjusning. Han krattar så gärna upp ett litet hål, kryper in och njuter av värmen, vilket matte naturligtvis ser med blida ögon då kisse är hennes ögonsten.

Här är mina så rader till morötterna, gjorda med skaftet till krattan. Jag antar att min pedantiska morfar vänder sig i sin grav.

Bilder från en frukoststen

Utsikt från en frukost-sten. Det vill säga, en sten som frukoststol och en annan sten som frukostbord.

Ensam tillsammans med rådjur,

 Lilla Karlsö,

och otaliga fåglar. 

Detta är Gannarveviken, 

en mycket vacker,

 orörd, 

ostörd

 plats på denna ö. 

Här åt jag min frukost innan jag gick upp till stallet för morgonens sysslor. 

Lyckliga jag

Mys eftermiddag

Vavle Eksta första maj.

 En sakta promenad med den haltande dottern, 

solen som värmer, 

vågors lugna slag mot stranden, 

fåglars skri.

Livet blir inte bättre än såhär.

Nu är jag verkligen på gång!

I fredags fick jag ett samtal när jag var i stallet.

- Jag står utanför ditt hus med en pall... Det står något om bin på den.

Det hade ju varit bra om de ringt innan de åkte från Visby kan man tycka... Men de var inte knöliga med underskrift... Så...

- Ställ det utanför garaget, jag är hemma om en timme.

Och där stod en pall som var så hög att jag nätt och jämt nådde toppen om jag stod på tå! Vad hade jag beställt egentligen?

Bikupor, bland annat! Så nu håller jag på att måla mina kupor ljusbruna. Varför en sådan tråkig färg? Jag tänker att de ska smälta in i naturen och inte dra åt sig alltför mycket värme då de kommer att stå soligt och vindskyddat. På bikursen har jag lärt mig att blir det för varmt i kuporna kan man råka ut för kakfall. Det betyder att bivaxet smälter inne i kupan och det vill jag inte vara med om.

Så kan man bränna en solig vårdag!

Det var inte utan att jag kände mig lite smålycklig över att kunna hänga ut tvätten idag.

För övrigt startade jag dagen i stallet, sedan har det blivit trädgårdsliv dagen lång.

Räfsa, ställa ut vattentunnor under stuprännorna, städa upp i trädgårdslandet, fylla ut jord i hjulspåren efter att tonårssonen spärrat ner sig i gräsmattan och så storprojektet! Bankat ner en mur där det i stället ska bli en slänt. Jag återkommer med bilder!

I kväll är det hoppning på programmet, och i morgon ska dottern operera sitt korsband, inte roligt någonstans, men nödvändigt!

Min lördag

Har mött bina i dag igen. Titta ner i kupan, röka på lite, har de foder? Finns det yngel? Utsot? Starkt samhälle? Svagt samhälle?
Det är mycket att tänka på... Hur ska jag klara allt detta i ensamhet? HJÄÄÄLP!!!

Slappa en stund på terassen  i solen, struntprat, tedrickning. Sedan...

Underbar löparrunda i vårvärmen, där fotsteg blir till meditation i takt med fåglarnas sång och mina alltmer ansträngda andetag. Ljuvligt jobbigt.

Jag är en löparsjäl...

Snart... Arbete...

Så efterlängtad!

Det är så skönt att luften blivit varmare, 

vinden mjukare 

och ljuset som dröjer sig kvar länge på kvällen. 

Det blir lättare att leva 

och andas.

Tröttheten från vintern är bortblåst 

 blodet sjuder i ådrorna i takt med allt jag vill göra.

Jag vill springa långa skogsrundor

cykla med vinden i håret

rida på vindlande skogsstigar

påta i min trädgård

plantera och

se det gro.

Gå långa promenader vid stranden,

sitta på en sten och dricka hett te.

Våren, så efterlängtad...

I det enkla

Jag tror lyckan finns i det lilla,

det enkla

som är så lätt att missa,

när livet går för fort.

Utedagar är de bästa dagarna.

Min förmiddagsdate... Zune...

De bästa dagarna är de som jag har möjlighet att vara ute. 

I dag blev det stallet på förmiddagen, en kort rapport om vad som hände finns HÄR om någon är nyfiken.

Sedan full fart hem på cykeln, två snabba mackor och en mugg te innan det bar av till Eksta för att rydda där jag ska ha mina bikupor. Jo, jo! Nu är det bestämt, jag har anmält mitt intresse till att köpa två bisamhällen. Det känns så spännande!

Affären på hemvägen,

en stund i solen på terassen,

samtal med god vän som jag inte träffat på länge,

matlagning på rester (pytt i panna och risotto)

Sedan tappde jag upp ett hett bad, sådär hett så jag måste sjunka ner låååångsamt. Upp ur de heta vattenångorna stiger en doft av...

Ja, vad tror ni?

Häst naturligtvis ;)

Är det bra eller dåligt?

Hemmablind

Det är lätt att bli hemmablind när man bor i det vackra, 

så nära, 

varje dag.

Det här är min fosterö, mitt hem.

 Det jag längtar tillbaka till varje gång jag ska resa härifrån.

 Innan båten kastat ut från hamnen

innan planet lämnat startbanan

väller saknaden över mig och jag tänker

hem

älskade Gotland

inget är som du!

Titta in HÄR, så kanske ni förstår vad jag menar.

Hur många får man lov att vara kär i, samtidigt?

Hästarna på Gannarve gård en sensommardag.

Stallet i morse, träff med min älsklings-Bark. 

"Den där näver-hästen" som någon sa så fyndigt här hemma.

Utsläpp, mocka, vattna, fodra... Avkopplande, skönt för kroppen.

Full fart hem på cykeln, motvind, gott för låren!

En banan, diska, snabbfix,

 på med ridbyxorna. 

Träff med en "old man", isbjörns-dam och deras ägare.

Uteritt, eller uteskritt, en liten prova-på runda.

Och nu är jag kär, igen! Hur många gånger kan man bli kär?

Och kan man vara kär i flera? Samtidigt?

Jag tror jag är kär i alla,

det känns så.

För jag blir så varm i hjärtat, alltid, av alla.

Det är ungefär som choklad, man har sina favoriter men alla är ändå goda på sitt vis!

Lyckostund

 På terassen i solen, jag...

 kissemissen...

och leverpastejsmörgås.

Puss i påsk

Dagens promenad vid Vivesholmar gav hopp om varmare tider. Dragkedjan i jackan åkte ner och vantarna glömde jag kvar vid cykeln, bara det, att jag glömde vantarna...Fantastiskt!

Hoppas ni har förhoppningar om en fin påskhelg. Själv ska jag arbeta och tjäna grova pengar... Eller... Grova och grova är väl att ta i... Arbeta ska jag i alla fall. Men innan dess blir det släktmiddag och  ridlektion. Måste ju ha balans här i livet mellan nytta och nöje. Då helst med övervikt på det sistnämnda! 

GLAD PÅSK PÅ ER GOTT FOLK! 

Var nu lite lagom rädda om er, ni vet... 

Snälla flickor får aldrig kyssa vackra pojkar och vise versa!