När jag åkte från ön i fredags var det mesta tonat i brunt och det sa klafs, klafs under mina skor.
När jag kom åter i natt var ön inbäddad i vackert vitt.
Nu får jag äntligen skotta snö, gå med knarr under skorna och det bästa av allt... Ljuset! Äntligen lite ljus!
8 kommentarer:
Jag förstår din känsla Åsa. Här VRÄKER snön ner just nu. Det väntas ytterligare 20 cm på det som föll i helgen. Det känns som det vita täcket valde helt rätt tid att lägga sig över landskapet och sprida ljus och julkänsla. Pulka, tänd brasa och varm choklad med marshmallows står på schemat här. :)
Ta hand om dig och njut av ljuse och knarret under skorna.♥
Kram Lotta
Ja, nog blir det ljusare i alla fall och det får väl anses vara en fördel ;-)
Vackert & Vitt - precis som du säger.
Vi verkar dock ha fått minst snö i hela Sverige (än så länge..), bara ett par tre centimeter pudersnö.
Men jag behöver nog inte oroa mig över att det ska bli för l i t e snö.
Ha det gott där borta i snön! :)
♥
Jag må säga att jag är måttligt entusiastisk!
Hmmm.....hästen är utan brodd och låset till sadelkammaren hade frusit.
Nej, tacka vet jag barmark....
Mycket bättre med ljus snövit omgivning än den där brunbruna! Fast inte för mycket så man får skotta som en tok, det blir bara jobbigt.
Ljuset är efterlängtat. Knarret blir man aldrig för gammal för att njuta av. Även ett personligt avtryck. Det låter olika om oss. Eller är det bara som jag inbillar mig?
Ljuset och knarret...det kan jag längta till, men att skotta...näe där håller jag inte med!!
Kram kram
Skicka en kommentar