Nu går jag vidare...

På något sätt vände vinden...
Det blev lättare att andas och den spontana glädjen återkom i våra liv.

Vi traskar vidare, lite klokare, lite starkare...

I allt som varit har jag beslutat mig för att lägga ner min blogg. Kanske kommer jag åter... Kanske inte...

För er som vill och känner så finns jag på facebook...

Motvind

En sak kan man vara säker på,

varken med eller motvind varar för evigt.

Och det som inte dödar,

det härdar...

Tänker som så...

Tänker som så...

Det är något visst med sommar ändå...

Bröllop på Norsta aurar

 Kilometervis med sandstrand... Vart tänker det blivande brudparet stanna egentligen?

Alldeles för långt bort tänkte hon som släpade på den gamla orgeln från 1819...

Så vackert...

 Var rädda om varandra... Jag önskar er all lycka i världen... 

Tack för att jag fick dela denna stund med er.

Hjärtevärmare

Det finns dom som kryper rakt in i hjärtat, 

gör det alldeles varmt

mjukt

och underbart.

Vållande till annans död!

Skit!!! Jag har dödat en av drottningarna.

Insåg genast när jag öppnade kupan idag att det inte stod rätt till. Bina hade börjat föda upp en ny drottning och det fanns inga ägg, inga yngel. Alltså... Ingen drottning...

Sedan hittade jag min drottning... Död... Troligen ihjälklämd vid mitt förra besök för en vecka sedan.

Nu känns det motigt!

Jag skickade sms till mannen jag köpte bina utav och bad om råd och han ringde genast upp, det kallar jag service! Nu ska jag vänta i två veckor innan jag besöker kupan igen, då har förhoppningsvis en ny drottning kläckts, hon har varit ute och parat sig och börjat lägga ägg.

Om så inte är fallet... Då har jag problem...

Ska försöka förklara detta med utbyggda ramar...

På översta bilden ser ni träramar. De är vad det låter, en ram av trä som man med hjälp av ström smälter in en vaxkaka i.

På bilden här över är en plastram, den rollar man med ett tunt lager vax. Det hela kan liknas vid en byggnadsmall för bina. Bina bygger sedan ut ramarna med celler där drottningen lägger sina ägg och som bina fyller med nektar och pollen.

Utbyggda celler syns ganska tydligt på översta bilden.

Bigården och första honungen

 Här bor mina bin, vid familjen Höglund i Eksta.

Det är mycket oro som biodlare har jag insett. Just nu oroar jag mig för mina plastramar som många etablerade biodlare rynkar på näsan åt. Ska bina bygga ut dom, eller ska bina göra som de etablerade, dissa plastramarna?
I dag när jag besökte min bigård hade bina börjat bygga ut en ram! En liten sten-flisa föll från mitt hjärta, men man ska inte ropa hej....

För en vecka sedan slungade jag min första honung med hjälp av Gunnar Melander i Klintehamns biodlarförening.
Sedan dess har jag rört och rört... När är det färdigrört? Enklast är faktiskt att käka upp alltihopa, då är man av med det rörande problemet!

Blogg för fäfot, men livet är gott.

Kerstin på sin häst Pius och jag på Bark midsommaraftons förmiddag.
Gunilla mötte upp med kaffekorg vid "Mulde bodar", en riktig mysförmiddag som jag tänker bära nära mitt hjärta att ta fram de dagar då livet inte är på topp...

Jag och Bark, en relation som berör.

Den här bloggen ligger verkligen för fäfot...

En kort summering av mitt liv just nu:

Hästar

Bin

Trädgård

Sol & Bad

...

Så försöker jag hinna med alla "måsten, skall och borde ha gjort" däremellan...

Livet är gott!

Jagad av livet...

Jagad... 

Jag har varit jagad av livet.

Försökt ducka, gömma mig, kasta mig åt sidan.

Höjt min blick, 

sett semestern vid horisonten

som en oas,

ett vattenhål.

Då kommer slaget,

din vikarie...

Du kanske inte får någon semester.

Det knyter sig i bröstet.

Ska det visa sig att oasen torkat ut när jag väl når fram?

Idag, besked...

Gå på semester Åsa,

vi ordnar det, på något sätt...

Det lättar något, men jag skulle ljuga om jag sa att det känns bra...
Det känns mest tomt och oerhört tröttsamt.

Studentlycka!

Hade vi varit gjorda av glass hade vi runnit bort där i värmen, i väntan på...

Studentutsläppet på Visby Strand.

Studentsonen med mormor och morfar.

Min röst var lätt grötig när jag stammade fram något om att "Ha det nu så roligt! Och var rädd om dig..."

Visst är det typiskt att man bara MÅSTE säga de där orden, fastän man vet att de gör varken från eller till...

 Så tar Transport-teknik täten när studentvagnarna rullar i väg längsmed Visbys gator.

Det ska bli skönt när du är hemma igen, tills dess, ha en underbar kväll och natt...

Studentbal i Visby

Strålande vackra studenter i ett strålande vackert Visby,

vilket underbart sätt att avsluta denna vecka.

Lisette har lämnat oss.

Din rödhårige vän tittar åt hållet du gick

ropar, utan svar.

Jag lägger pannan mot han hals

viskar

-Hon kommer inte tillbaka...

Lisette har lämnat oss, hon galopperar nu på de evigt gröna ängarna efter ett osedvanligt långt och kärleksfyllt hästliv.

Du fattas oss.

Min vän...

Tänker på dig idag, min goa fina Maja-vän...

Förgänglighet

Förgänglig, så känns våren i år.

Först ingenting, 

sedan ingenting,

så plötsligt,

allting.

I går fick jag ovett för något jag inte gjort, så irriterande det är!

Annars har rödbetorna grott och jordgubbarna blommar. Paprikan är utomhus liksom physalisen, de står nu under väv som klimatutjämning. Äppelträd, maskros och vit syren står i blom.

I eftermiddag har vi handledning på jobbet, kan behövas, för trots åratal av rutin och vana är vi ändå inga evighetskällor av energi att ösa ur.

Ska jag skriva något om hästarna också? Att de finns där, alltid, som solar i mitt liv och att jag red en underbar uteritt i går kväll i den ljumma majkvällen. Så rik jag kände mig.

Tack Anna för din generositet. Jag vill så gärna återgälda dig på något vis... Vad som helst... Fast helst inte gräsklippning eller fönsterputs ;)

Bi-läget och trädgårdslandet

Jag antar att vila, det kan jag göra när jag är död, därför ilar jag runt i livet och betar av arbetslistan med känslan utav att den inte är självpåfyllande trots allt.

På bilden ovan bygger jag pallar som bikuporna ska stå på. Eftersom jag är undersköterska och inte snickare blev målsättningen 3 F. Det vill säga Funktion Före Finish. 

I trädgårdslandet är morötterna på gång. Rödbetor och palsternacka borde dyka upp vilken dag som helst. Frågan jag ältar är om jag ska så gurkor och bönor, eller om jag ska vänta. I morgon tar jag beslut, möjligen sticker jag termometern i jorden, eller är det alltför seriöst?

Ekologisk gräsklipparvän.

Min ekologiske gräsklipparvän på besök i trädgården, tänkte att han kanske skulle gilla det saftiga gräset, och ja då, det var uppskattat. Det blir nog paus här fler gånger...

Bi-kurs

I morgon är det lördag igen, det betyder bi-kurs! Att det redan har gått en vecka sedan sist?! Jag fattar inte vart tiden tar vägen!

Här är lite bilder från förra lördagen då vi gjorde en "pedantisk vårundersökning" av bi-samhällena på Lövsta lantbruksgymnasium, där biodlar- kursen hålls i Komvux regi.

Vi räknade hur många ramar det var med bin, kollade om det fanns nyindraget pollen och nektar, hur många ramar det var med foder, hur många ramar det var med ägg och yngel och så letade vi efter drottningen.

Var drottningen omärkt fångade vi henne i en bur och så fick hon en färgprick på ryggen. Varje år har sin färg, så att biodlaren lätt kan ha koll på hur gammal drottningen är.

Blivande biodlare!

Hu vá svårt!

Klinteberget är färgat vitt och blått. Vackraste tiden... Underbara maj! 

Medlemmarna i Klintebergets framtid har gjort ett fantastiskt arbete. De har ryddat, fixat toaletter, grillplatser, en gunga och de korta motionsspåren är nu märkta med tydliga pilar. Klinteberget är värt ditt besök!

Själv har jag gjort en "att göra lista". Vet inte om det var så klokt, för nu läser jag på den där listan och känner mig stressad utav allt jag hittat på.

Att stressa bort denna underbara tid verkar korkat, jag får försöka mig på att göra lagom.

Hu vá svårt...

Och här var det nysått!

Nu börjar mina "kuvöser" ta plats i trädgårdslandet, till kisses stora förtjusning. Han krattar så gärna upp ett litet hål, kryper in och njuter av värmen, vilket matte naturligtvis ser med blida ögon då kisse är hennes ögonsten.

Här är mina så rader till morötterna, gjorda med skaftet till krattan. Jag antar att min pedantiska morfar vänder sig i sin grav.

Bilder från en frukoststen

Utsikt från en frukost-sten. Det vill säga, en sten som frukoststol och en annan sten som frukostbord.

Ensam tillsammans med rådjur,

 Lilla Karlsö,

och otaliga fåglar. 

Detta är Gannarveviken, 

en mycket vacker,

 orörd, 

ostörd

 plats på denna ö. 

Här åt jag min frukost innan jag gick upp till stallet för morgonens sysslor. 

Lyckliga jag