söndag 24 februari 2013

Lyckostund

Ekstakusten, bilden tagen vid ett annat tillfälle.

Kan ni känna vad jag känner?

Vinterdag, ett par plusgrader, solen värmer min rygg. 
Det är frånlandsvind, havet är gnistrande blått.

Älsklingshästen lunkar på med öronen framåt, glad och lugn.
I träden kvittrar fåglar och snön är full av spår från rådjur och kanin.

Lyckostund

9 kommentarer:

Anneli sa...

Låter härligt. Nästan som man skulle sätta sig på en hästrygg och pröva .... men bara nästan :)

SoF sa...

Med hjälp av dina ord och den vackra bilden, så kan jag ana vad du menar. :)

Önskar dig en fin vecka Åsa!

Mia sa...

Äkta vardagsglädje och helt klart närvarande i stunden och livet :)

bosseliden sa...

Jag kan känna igen mig i allt utom hästen. Det skulle jag nog inte våga. Men jag skulle önska att jag vågade och förstår vilken frihet ridande männniskor måste känna.
Vacker bild Åsa och du tänker så klokt.

Rigmor sa...

Och balsam för själen...
Kram kram

Bea sa...

Hej!
Härlig känsla, den väntar jag på, men förstås..... idag har vi haft plusgrader och det kan man inte klaga på :)
Må gott /bea

Znogge sa...

Ja, det kan jag fast jag hade inte suttit på en häst...

Min plats i solen sa...

Dina ord får mig att känna som jag sitter där på din axel och svänger på benen och delar din lycka Åsa. Livet är gott!

Ta hand om dig!

Kram Lotta

bosseliden sa...

Hej igen!

Skulle bara berätta att jag skickat en passning till dig på min blogg idag.