torsdag 30 maj 2013

Lisette har lämnat oss.


Din rödhårige vän tittar åt hållet du gick
ropar, utan svar.
Jag lägger pannan mot han hals
viskar
-Hon kommer inte tillbaka...

Lisette har lämnat oss, hon galopperar nu på de evigt gröna ängarna efter ett osedvanligt långt och kärleksfyllt hästliv.

Du fattas oss.

8 kommentarer:

Kersti sa...

Sorg i våren gör färgerna lite intensivare. Kram

Ingrid sa...

Så sorgligt att behöva skiljas från en kär vän!

mammaxtre sa...

Så vackert du skriver!

Jag beklagar sorgen.

Rigmor sa...

Förstår din sorg...gränslös kärlek är vad man får av sina djur, och då blir saknaden desto tyngre.
Nästa vecka blir det Gotland för min del, så nu hoppas jag att vädret blir bättre än vad de lovat...
En extra varm kram till dej!!

Carita Liljendahl sa...

Nej men så sorgligt :-(
Men ingenting varar för evigt.
Ni har många fina minnen att glädjas åt! Styrkekram!

znogge sa...

Djurägarskapets baksida och allra svåraste uppgift. Men också den viktigaste...

Kram

Bea sa...

Hej Åsa!
Ledsamt när de fyrbenta går bort ur tiden!
Så vackert skrivet!
Kram /Bea

Min plats i solen sa...

Så vackert du skriver Åsa och din sorg och smärta lyser genom varenda ord. Det gör ont när de vi älskar lämnar oss.

Stor kram till dig♥