Invasion av igelkottar!

I kväll tackar jag trygga, coola Monika för en trevlig uteritt tillsammans med Poem och Carissma, och så ryttare med naturligtvis. Annars hade det varit liiiiite konstigt!

För övrigt så har jag vattnat ur alla mina vattentunnor för det ska visst bli regn. Som sällskap i trädgården hade jag tre igelkottar, stundtals var de nästan lite påfrestande närgångna. Jag matar inga igelkottar, men mina grannar gör och det innebär att min trädgård är värsta genomfartsleden.

Det finns dom som säger att man absolut INTE får handmata hästar, jag skulle vilja påstå att mina grannar handmatar de här igelkottarna, för de har i alla fall tappat all respekt för människor. En dag hittade jag en igelkott som låg och sov mitt på gräsmattan. Jag trodde den var död, men icke då.

Inte ens min hundätande katt är de rädda för, igelkottarna går fram och luktar på katten som blir alldeles förstörd, för hur mycket han än vill så är det en omöjlighet att lappa till en igelkott med en katt-tass!

Det blir som man tänker!

Eftersom jag är en människa med mycket tur och flyt är jag lite tagen på sängen av sista veckans händelseutveckling. Antar att det är en högst tillfällig svacka som är över i och med dagens händelse.

Skördetid

Bönor, dessa tacksamma bönor. Det enda man ska tänka på är att inte så för tidigt då fröna är köldkänsliga, men när de väl grott, då är lyckan gjord och man kan se fram emot en rik skörd.

Inte ett dillfrö har jag sått, det är liksom ingen idé för de gror ändå inte, istället får dillen komma där den kommer, allt efter självsåddens principer.

Första året jag odlat rödbetor, och vilken skörd det har blivit. Nu har jag börjat skänka bort för jag orkar inte äta fler, och i kylen står flera burkar med inlagda rödbetor och väntar på att det ska stå kalops eller pytt i panna på menyn.

Att skörda är rikedom!

Med vad fyller du din tid?

I maj hade vi vuxenläger på Gannarve gård. Den här bilden är tagen av min fina vän Sara Janson när vi är på väg ner i hagen för att hämta hästar. Jag går längst till vänster, så ni inte behöver fundera på det ;)

Att fylla sin tid, är ingen konst.

Konsten är att fylla tiden med saker som berikar, gläder och skänker energi.

Illusioner

Visby i topp trots att vi inte har någon midnattssol, det tycker jag är tungt!

För övrigt så snubblade jag över ett blogginlägg av Karin Milton som driver ett litet hotell i Västergarn sedan ett år tillbaka. Karin skriver klokt om illusioner och att skapa en bild utåt som bara är en liten, liten del utav verkligheten. Här kan du läsa blogginlägget!

Viktjustering

Dagens konstaterande: En släng av maginfluensa är en mycket effektiv viktjusterare!

Bilden på näckrosen tog jag när mannen o jag var i Lojsta och paddlade i början av sommaren. Den har inget med kräkningar att göra utan är bara ett vackert inslag i ett trist inlägg...

Respekt

Idag har jag ridit sköna Poem på Gannarve gård, visst är hon vacker! 

När det är medvind är det lätt att leva, och idag kändes det som om jag och Poem hade medvind, tack vare Helena, min ridlärare som alltid har förmågan att plocka ut det bästa ur sina elever.

En tanke för dagen:

Människor som väljer det moraliskt rätta, trots att det är en personlig förlust, har min fulla respekt och beundran.

En cykelsväng.

En sväng med cykeln? Ja, varför inte, det är ju faktiskt vindstilla för en gångs skull! 

Jag är rik!

Att skörda är rikedom.

För övrigt finns det människor som gör mig skogstokig, dom är inte många, men dom finns. Grrrrr!

En kort rapport

Kloka, snälla Olga. Hemmahörande på Gannarve gård.

Jag vet, det är helt dött på den här bloggen. Det betyder inte att mitt liv är dött, tvärt om, det är ett tecken på att mitt liv rinner på i en sådan fart så bloggen faller bort.

Men en kort sammanfattning är såhär:

Trädgården: Morötterna är jättefina, rödbetor inlagda och vad det gäller potatisen ska jag inom kort se om det är lika fint under som över jord. Mycket rost på stockrosorna, frågan är om de inte gör sin sista säsong här hos mig.

Träning: Lite, ytterst lite löpning blir det, bara så jag vet att jag fortfarande pallar en lille runda. Cykel- ja, det är väl det bästa transportmedlet alla kategorier?

Hästar: Yes, de har tagit över mitt liv, och det finns stunder då tanken virvlar förbi, att jag vill ha en egen häst. Det finns tre hakar. 1:Kunskap 2:Pengar 3:Tid

Ut ur bubblan.

Så fort tiden går när man har det trevligt. På fredag ska jag åter till verkligheten, kliva ur min bekväma semesterbubbla som bestått av natur, hästar, trädgård, familjen och glass.
Det hade inte gjort något om den där bubblan fått vara ifred ett tag till.

Lilla Karlsö, fortsättningen

Vi gick ju ner på östsidan, och där blev vi uppmanade att packa ner kameror och mobiltelefoner så de inte skulle bli blöta, för här var det vadande i knädjupt vatten som gällde. Innan hann jag dock ta några bilder.

En suddig bild på tordmular som inte gett sig av ut till havs ännu. Det fanns sillgrisslor också, men de råkade bli lite väl suddiga.

Det finns individer som inte kräver så mycket här i livet!

Vid själva vadningsmomentet gällde det att hålla tungan rätt i mun för det var riktigt halt, då hade ändå guiden skurat stenarna rena från såphala alger.
En brant trappa upp igen där satt den här fulingen och väntade på oss.

Och de här sötingarna, som tillhör ursprungsbesättningen av gutefår.

Lillön är 66 meter hög, och uppskattningsvis var vi halvvägs upp vid det här laget. Vi gick vidare till nordsidan utav ön som stupar brant ner i havet, upp för en smal stig och något andfådda nådde vi platån.

Där gick resten utav de 100 lammen, som släpps ut i april-maj och tas hem i oktober-november. Beroende på hur betet ser ut. Hemma väntar bocken...

Det är stort, kargt och mycket vackert uppe på platån. En varm, stilla sommardag måste det bli oerhört hett här, lika hett som det måste vara isande kallt i januariblåsten.

Här kan ni läsa mera om Lilla Karlsö och dess historia!

Har du möjlighet och tycker om naturen i dess orörda form, kosta på dig ett besök!

Lilla Karlsö

I veckan som gick åkte jag ut till lillön, för första gången. Ja, det är sant, pinsamt, men sant!
I den här lilla stugan med sex bäddar kan man övernatta, vilket jag blev väldigt sugen på.

På lillön rör man sig enbart tillsammans med guide, om man inte övernattar, då får man lov att gå "guiderundan" på egen hand.

Här ligger sjörövare begravda i vigd jord! Både Lilla o Stora Karlsö har varit tillhåll för sjörövare, på storön åkte visst Eksta bönderna ut och såg till att sjörövarna försvann för gott. Det var lite hårdare tag på den tiden. Öga för öga, tand för tand...

Sydsidan av lillön, välbetat och med bra utsikt över storön. Min allergi tyckte inte om den örtrika växtligheten, naturligtvis låg medicinen kvar vid landstigningsstället. Där gjorde den ju mycket nytta...

Mera sydsida.

Raukar och grottor.

Sedan blev det klättring nedför till östsidan utav ön. Dagen innan hade de inte kunna gå ner här på grund utav den kraftiga blåsten, vi hade en väldig tur som fick lugnt väder, för den här biten utav Lilla Karlsö tyckte jag var den starkaste upplevelsen. Återkommer med mera bilder inom kort!

Dagens badutsikt

Dagens badutsikt tillsammans med brassen och en bra deckare, dvs Michael Connellys dockmakaren.

Premiärdopp blev det också. Det fanns ett ögonblick då jag trodde att hjärtat skulle stanna av köldslag, men, nej då, det fortsatte picka på, det var ju en glad överraskning.

Åska och provritt.

Det är varmt, nej förresten, det är mer än varmt.
I natt slog åskan ner ett stenkast från vårat hus, inte undra på att jag tyckte det var nära! Jag är ingen vän utav åska, på håll möjligen, men när det börjar fräsa i luften då stiger jag ur sängen och drar på mig ett par underbyxor, allt för att slippa stå naken på gatan om åskan skulle slå ner just i vårt lilla hus.

Idag har jag provridit Lisette, en ståtlig dam på 1,70 i mankhöjd. Jag som under en längre tid mestadels ridit Bark som mäter cirka 1,46 fick nästan svindel, eller inte. Jag överdriver! Det var en mycket trevlig dam med ett fantastiskt steg, lugn och orädd. Nu hoppas jag det blir fler turer med Lisette, det känns spännande! Tack Anna för en trevlig runda!

Lyssna

De bästa tankarna kommer oftast från de lågmälda.

Ge dig själv tid att lyssna.

Stora Karlsö

Stora Karlsö för mig är:

Stillhet

Tystnad

Solsken så starkt så jag alltid ångrar att jag lämnat solglasögonen hemma.

Fåglar

Natur

Lugn

Ro

Frid

KÄRLEK 

Vi ses igen.

Sorgset

Jag ska inte skriva inlägg när jag är trött, de blir bara sorgsna, bedrövliga och kanske kan det rappa ur mig något som jag kommer att ångra.

Därför skriver jag: Heja S-P-A-N-I-E-N

I morgon ska jag åka ut på:

STORA KARLSÖ = kärlek

Cykel längs med Ekstastranden.

Tidigt i morse lastade jag o mannen cyklarna i bussen och begav oss av. Eller rättare sagt, mannen hade lastat och fixat frukost innan jag orkade ta mig ur sängen.

Ekstakusten, tidigt morgon.

I Sandhamn lastade vi ur och cyklade sedan söderut längsmed stranden, upp en skogsväg, svängde lite hit och lite dit och efter ett tag såg vi havet igen.

Langsteit

I Djupvik tog jag kiss-paus och mannen hittade i sedvanlig ordning någon han kände och där blev vi stående en stund innan vi trampade sista biten tillbaka till Sandhamn för frukost på bryggan.

Frukostutsikt 

Ja, jag vet, jag är lyckligt lottad. Det har funnits stunder då olyckskorpen flugit tätt över våra huvuden, men som genom ett under har dom aldrig slagit sig ner, antar att det har med schampot att göra, eller nåt...

Idag har jag...

Dagens lunch-utsikt, Djupvik Eksta!

• Städat huset.
• Promenad längs stranden med efterföljande matsäcks-ätning i Djupvik.
• Uteritt på fina Gozzan med ridlägret på Gannarve gård.
• Handlat
• Kommer hem till dukat bord, så underbart det är!
• Diskat (baksidan med det dukade bordet)
• Plockat fläder och kokt saft.
• Nu ska jag se när Tyskarna slår Italienarna i fotbolls EM!

Torktåliga växter

Min trädgård är som en öken, torr och sandig. Det första jag tänker på när jag ska välja växter är om de tål torka, utan den egenskapen blir det död.
Bergklint är torktålig. Den börjar blomma på våren, lockar till sig de första bina och står snällt i en vas på mitt köksbord i flera dagar utan att se ledsen ut. Mitt i sommaren avtar blomningen, då klipper jag ner bergklinten och snart växer det upp nya skott som sedan blommar fram till slutet av september. Vad mera kan man kräva av en perenn?

Denna lökväxt har jag fått utav mamma, namnet har jag tappat bort, men jag har för mig att jag läst någonstans att den trivs på tallbacke i torrt och soligt läge. Alltså älskar den min trädgård och växer i ett hörn där få växter står ut. På försommaren blommar den med dessa speciella blommor som blir dryga metern höga, sedan vissnar de ner. Jag döljer dom med en rejäl rugge riddarsporrar, som även dom tål torka, dock inte i lika stor utsträckning som lökvännerna här ovan.
Kanske någon växtkunnig människa kan hjälpa mig med namnet?

Jordgubbstider

Att skörda är inte helt fel, det är rent utav väldigt roligt.
Tack Kerstin för halmen, det funkar utmärkt!

Fika på Kattlunds

Dagens utflykt söderut avslutades med fika på Kattlunds gård i Grötlingbo, sämre kan man ha det på midsommardagen.
Egentligen hade vi siktat in oss på Holmhällar, men det var alldeles för mycket folk för att falla mig på läppen, lite folkskygg som jag är.