söndag 28 oktober 2012

Tankar om livet



Idag tänker jag på människor nära som faller ner i ett stort svart hål utan botten. Människor nära som får ofattbart svåra beslut som det inte går att gömma sig för.

Jag tänker på hur viktigt det är att leva här och nu, att göra saker som skänker glädje och ro i själen.


För om vi en dag faller ner i ett bottenlöst svart hål, kanske det tar lång tid innan vi ser ljus igen.

I den stunden kommer vi att behöva leva på den energi vi samlat under de dagar vi gick i ljus.

Tänk glädje, även i det lilla, det finns oftast där, bara vi vill se.

7 kommentarer:

mialena sa...

Så sant!

SoF sa...

♥ ♥ ♥

Rigmor sa...

Kloka ord...och mitt i all den bottenlösa förtvivlan får man hoppas att det finns starka armar och varma hjärtan runt omkring som orkar hålla en vid liv...det är vid sådana tillfällen man ser var de riktiga vännerna finns!!
Kram kram

Ninja sa...

Ja, det gäller att bygga upp sig när man har kraft och inte skjuta viktiga livsexistentiella frågor framför sig....

Ingrid sa...

Du är så klok Åsa!

Ranunkel i rabatten sa...

Ta hand om dem. Krama dem hårt. Och påminn dem om att du har helt rätt. Det finns alltid något litet fint i mörkret. Ta hand om dig! Anna

Min plats i solen sa...

Så sant Åsa. Och vi kan alla göra skilland för de som står oss och som har det svårt. I det lilla kan vi vara en del av det där ljuset de behöver. Genom att finnas där och tala om hur mycket de betyder för oss. Att lyssna, trösta och ge hopp. Det kan betyda så mycket.

Kram Lotta