onsdag 29 februari 2012

Nu gror det!



 Nu gror mina växthusgurkor.


Inte för att jag har något växthus, utan för att jag odlade växthusgurkor under söderväggen i spann förra året, och det gick utmärkt. Varför ändra på ett vinnande koncept?


Det är något visst att se ett litet frö gro. Varje dag inspekterar jag mina sådder, nyfiket stirrar jag ner i den svarta jorden på span efter det minsta tecken på grönska.
Det är roligt att plantera ut på våren och underbart att skörda, men jag tror nog ändå att det bästa av allt är att  få se de små fröna gro.

9 kommentarer:

SoF sa...

Ja det är som att varje litet satt frö som tittar upp blir en representant för liv och livskraft.

Varma vårsolshälsningar! :)

Ninja sa...

Jag tror dig....

Znogge sa...

Växtkraftenn är verkligen enorm! Lycka till med vårbruket.

Ingrid sa...

Visst är det härligt att få dra igång med vårbruket! Jag lär nog inte kunna hålla fingrarna borta från fröpåsarna i år heller....

Mia sa...

Det är som med födslar, dom första små tecken på liv är fantastiska. Hoppas vi får en fin frilandsgurkodlarsäsong (hur många poäng får jag för det ordet?)
Lycka till med dom små charmtrollen:)

bokhyllan sa...

Jag brukar ha tomatplantor på altanen. Men jag fuskar liiite. Köper färdigsådda och halvuppvuxna plantor... :)

Rigmor sa...

Å jag håller med!! Man blir som ett barn på julafton...vad kan det bli (ja,det vet jag väl för det mesta, men...)och hur ska det bli...??!! Sen händer det tyvärr alltför ofta att kattdamerna planterar om, och det brukar bli med mindre lyckat resultat. Sen om jag kommer så långt att det ska plantera ut, ja då brukar den första ivern ha gett sej och jag blir rätt less på allt ogräs...Men nu...nu ska det spira och gro!!
Ha det så gott!!
Kram

Hälsokick sa...

Åh, nu blir jag ocksp sugen att så nånting och se det växa! Det måste jag göra.

mammaxtre sa...

Det är något visst, helt klart. Vilka fina bilder.

Ha en fin kväll